Ida Henriksson

Trött i huvudet, trött i kroppen och trött i hjärtat...
Kanske bara ska gå och lägga mig?!

Ibland önskar jag att jag var liten igen och fick min trygghet och tröst av mamma eller pappa.
Nu vet jag inte... Men mina barn tröstar mig omedvetet och ger mig trygghet. Men ibland
saknar man den känslan man fick av att bli ordentligt tröstad.
Vet ej hur jag ska förklara. Men ett spreds som ett varmt lugn i en..

Hjärnan känns seg just nu, och jag skulle vilja pausa en stund.. Om det gick.
Liksom komma ikapp och återhämta sig.
Ibland vill man vara ensam men inte övergiven. Jag vill vara ensam rätt ofta. Svårt såklart
när man fått barn. Men varje minut jag kan få är värdefull.
Jag har alltid föredragit att vara själv. Det är skönt det är då jag liksom återhämtat mig.
Är väl i en svacka nu antar jag. Får väl försöka att ta mig upp..
Har bara mig själv att lita på typ...