Shutter Island
Har sett Shutter Island. Har du?
Vi såg den igår jag och Linus. Den var bra och snygt gjord.
Och man ville bara se hur den sluta. Men jag måste verkligen
klaga på slutet det var luddigt och inte alls bra.
Hela filmeen är väl gjord. Men sen är det som om författaren tappat lust, inspiration
och skrivit slutet lite halvhjärtat.
Det ska ju alltid vara ett bra slut. Visst går det att disskutera vad ett bra slut är.
Men i min mening så kan ett bra slut vara både lyckligt, sorgligt eller liknande.
Bara man gör det med lite känsla. Och mer bestämt.
Men visst är det se värd, Shutter Island.
Men förvänta er inte ett bra slut.
Handlingen:
Året är 1954, mitt under det brinnande Kalla kriget. Sheriff Teddy Daniels och hans nye partner Chuck Aule kallas till Shutter Island för att undersöka det osannolika försvinnandet av en genialisk kvinnlig massmörderska, som tycks ha rymt från ett låst rum på det ogenomträngliga Ashecliffe Hospital. Omgivna av snokande psykiatriker och livsfarliga psykopater på en avlägsen, vindpinad ö förstår de båda poliserna snart att inget är som de först trott.
Med en orkan i antågande går undersökningen undan. Men i takt med att stormen eskalerar, trappas även misstankarna och mysterierna, det ena mer förfärande än det andra, upp. Det antyds och ryktas om mörka konspirationer, tveksamma medicinska experiment, tankestyrning, hemliga avdelningar och till och med övernaturliga fenomen på fängelseön. I de mörka korridorerna på ett sjukhus plågat av dess ondsinta patienter och minst lika illvilliga läkarpersonal börjar Teddy ana att ju närmare sanningen han kommer, desto fler av sina egna djupgående och förkrossande rädslor måste han konfrontera. Han inser även att han kanske aldrig kommer att kunna lämna ön levande.
Vi såg den igår jag och Linus. Den var bra och snygt gjord.
Och man ville bara se hur den sluta. Men jag måste verkligen
klaga på slutet det var luddigt och inte alls bra.
Hela filmeen är väl gjord. Men sen är det som om författaren tappat lust, inspiration
och skrivit slutet lite halvhjärtat.
Det ska ju alltid vara ett bra slut. Visst går det att disskutera vad ett bra slut är.
Men i min mening så kan ett bra slut vara både lyckligt, sorgligt eller liknande.
Bara man gör det med lite känsla. Och mer bestämt.
Men visst är det se värd, Shutter Island.
Men förvänta er inte ett bra slut.
Handlingen:
Året är 1954, mitt under det brinnande Kalla kriget. Sheriff Teddy Daniels och hans nye partner Chuck Aule kallas till Shutter Island för att undersöka det osannolika försvinnandet av en genialisk kvinnlig massmörderska, som tycks ha rymt från ett låst rum på det ogenomträngliga Ashecliffe Hospital. Omgivna av snokande psykiatriker och livsfarliga psykopater på en avlägsen, vindpinad ö förstår de båda poliserna snart att inget är som de först trott.
Med en orkan i antågande går undersökningen undan. Men i takt med att stormen eskalerar, trappas även misstankarna och mysterierna, det ena mer förfärande än det andra, upp. Det antyds och ryktas om mörka konspirationer, tveksamma medicinska experiment, tankestyrning, hemliga avdelningar och till och med övernaturliga fenomen på fängelseön. I de mörka korridorerna på ett sjukhus plågat av dess ondsinta patienter och minst lika illvilliga läkarpersonal börjar Teddy ana att ju närmare sanningen han kommer, desto fler av sina egna djupgående och förkrossande rädslor måste han konfrontera. Han inser även att han kanske aldrig kommer att kunna lämna ön levande.
