Ida Henriksson

Nu har jag målat klart ännu en bild.
Har tagit några dar.
Vissa bilder gör jag i ett naffs andra
behöver vila och betänke tid.
Så här mycket som jag målat(färdigt)
har jag inte gjort på länge. Det är underbart.
Deet bästa är ju också om man bli nöjd. Man stirrar
och stirrar på bilden, och undrar:
- Hur gjorde jag detta?
eller..
- Har jag verkligen gjort denna?
Man synar varje detalj och allt ser bra ut.
Mina nya färger gör det ännu roligare att måla.
Och mina efterlängtade svampar hjälper mig så mycket.
Lägger upp bild ikväll på mitt verk.

Från de ena till de andra..

Imorgon går jag(vi) in i vecka 34.
Varje vecka är en seger just nu. Och längtan växer sig större och större.
Detta har verkligen varit en utmaning för mig, mitt tålamod(inte för att de kan gå fortare).
Utmaning för kropp och själ och självklart förhållandet mellan mig och Linus.
Och det är starkare än någonsin.
Får väl säga att utan honom skulle ja nog inte klarat detta så himla bra.
Bebisen lever ialla fall loppan i magen in i mellan. Talar om att jag inte ska sitta eller ligga
på ett sätt så de blir trångt. haha. Ja så känns det ialla fall.
Just nu känns det som H*n rullar runt och mojjsar sig riktigt. :)

Dags att renbädda sängen, får se om min kropp tillåter detta?! :D hehe