Ida Henriksson

Men havet är djupt, i vågorna vågar man ha lite kul.

Jag ser mig själv som lag levt färdigt mitt tonårsliv.
Jag känner mig mer vuxen än någonsin.
Jag är redo nu.
Låt vuxenlivet skölja över mig.
Mitt barnasinne kommer alltid finnas där. Föralltid!
Men jag måste börja ta tag i saker och ting och bli vuxen.
Jag är redo.

Efter jag träffade Linus blev det mer som att jag släppt
de tonårsliv jag levt. Jag jobbar, Han jobbar, på helger tar vi de oftast lugnt.
Myser och pysslar.
Jag vet verkligen vad jag vill nu. Har läst och hört andras syn på saken.

Precis innan jag vaknade, drömde jag något som gjorde mig helt säker på saken.
Jag har aldrig direkt gjort som mamma velat, jag är en rebel i jämfört med min syster.
Min syster är duktig och skulle aldrig göra de sakerna jag gjort. (och kommer göra)
Ialla fall inte för tidigt! Hon kommer vänta, jag slår vad om att hon kommer få en lysande karriär.
Hon är snäll och duktig min syster. INte jag, min mamma fick nämligen spader på mig i veckan
när hon på jobbet upptäckte mitt öra, som nu mer ska få ett stort hål :) nöjd
Hon tyckte ja inte var riktigt klok och surnade till. Men va fan ena stunden är jag vuxen nog
att ta ansvar för saker och ting, men andra stunden är de idiotiskt och jag är för ung och hon
önskar nog innerligt att jag vore liten och hon fick bestämma igen.

En gång var jag faktiskt duktig, jag vill ta hål i nosen i 7:an. Jag frågade..
Pappa - Om det var menat att du skulle ha ett hål där hade du haft ett när du föddes!
Mamma- Du får vänta tills du är 18

Jag väntade, Och nästan direkt efter min 18 års dag gjorde jag det.
det var meningen att jag skulle ha hål där. Annars hade jag tröttnat.


Men nu handlar de inte om att töjja hål och pierca sig.
Nej jag har helt andra tankar.