Ida Henriksson

Dagarna flyter på i en tackt som jag klarar av och det är underbart. Solen skiner och jag tinar upp inombords. Till och med skolan är okej att åka till, även om jag måste upp tidiga mornar men vem kan motstå att se soluppgång i ett kalt landskap. Världen väcks till liv. Tåget dunkar mot tågrälsen och det är så fint över allt. Känner mig illa munter och positiv. Har även skaffat en massa stödstolpar som hjälper och puschar mot studenten mot friheten mot nya vägar. Det kommer att kännas som en seger när jag är klar. Jag ska gå i mål, nöjd jag ska var nöjd!

Ingen kan dra ner mig nu hoppas jag ialla fall. Mycket finns att tampas med. Men ja ska fanimig klara de. Solen hjälper mig, jag lyser som den nu. Även på kvällar och nätter. Även när jag sover, även när jag inte ler.
Våren är här och jag hoppas, hoppas att denstannar några dar till. Men de är väl för mycket att begära eller?