The sky won't snow and the sun won't shine
Risig. Det är just de passande ordet för mig. Magont och sömnlösa nätter. Vrider och vänder. Ångest. Varmt. Kallt.
Fick vara hemma idag för mor. Jag satt i trappen på tom mage i morse, tårar rann ner för kinderna. Utmattad och dålig. Det vara bara att krypa i sängen igen. vakna runt tio. Åt lite frukost. Magenstrejk skrek än en gång. Sov en stund till. Outhäridigt. Solen skiner ute men jag orkar inte ut.
Hundarna skäller, på ingenting. Va är de för dumheter som rör sig i huvudet. Måste de leta efter ljud värda att skälla på? Kan man skaffa ljudlösa gårdar? Ibland vore det underbart. Usch nu har jag suttit vid datorn i flera timmar.
Lekt med photoshop och dolat. Inget viktigt blev gjort. Skitsamma jag orkar bara inte. Snart kommer folket hem. Då blir de liv runt om mig. Orkar jag det? Nja att få vara ensam är både gott och ont. De kan ju antingen bli för ensamt eller för mycket ljud och liv att man blir galen. Känner ni igen er?
Imorn är de skola igen och då ska man väl anstränga sig till döds. Usch skolan är så på frestande just nu. Men tack o lov är det snart slut för min del. Jobb blir det väl dock. Men hellre det än att plugga!
Nu måste jag gå och laga mat tills folket kommer. Konstigt inlägg de blev?!
Bye!
